Barn som går på tå fast de på uppmaning kan gå ner på hela foten, kallas för Idiopatiska tågångare. De ska inte ha någon annan orsak till tågången och den ska uppstå i samband med gångdebut. För de flesta barn innebär tågången inte ett problem och många slutar att gå på tå under förskoletiden, ibland lite senare efter skolstart. Behandling av barn med ITW riktar sig inte mot själva tågången utan de problem som kan uppstå ifall barnet har förkortad hälsena, blir muskelsvagt eller har nedsatt motorisk förmåga jämfört med barn i samma ålder. Om man inte hänger med motoriskt så behöver man träna motorik – det är viktigt för att kunna vara delaktig i lek med jämnåriga. Om rörligheten är nedsatt kan barnet behöva bedömas av en ortoped och eventuellt förlänga hälsenan. Om barnet är muskelsvagt kan det behöva träna styrka. Om barnet har god funktion, full rörlighet och styrka, då är tågången inte ett problem. En fysioterapeut kan följa upp barnet regelbundet för att se till att barnet behåller rörlighet, styrka och motorisk funktion.
ITW-guiden
ITW-guiden är ett flödesschema som delar in barn med ITW 2 typer beroende av om de har en nedsatt rörlighet eller inte. Ytterligare indelning vad gäller styrka och motorisk förmåga görs och rekommendationer för uppföljning, träning eller bedömning hos fysioterapeut respektive ortoped ges beroende på barnets kliniska bild. ITW-guiden hjälper till att effektivisera vården genom att identifiera vilken instans barnet ska skickas till. ITW-guiden är ett resultat av kliniskt resonemang grundat i forskningsarbeten om styrkemätning av barn med ITW och träning av motorik hos barn med ITW. Det presenterades vid Fysioterapidagarna i Stockholm 2015.
Flödesschema för behandling/uppföljning av barn med ITW.
Containers baby syndrome (CBS) är ett relativt nytt begrepp som är framtaget av barnspecialister och refererar till en samling av rörelse, beteende och andra problem som orsakas av att en baby eller spädbarn spenderar för mycket tid i en ”hållare” som är vanligt förekommande och används i barnets vardag. Exempel är bilstol, barnvagn, bumbo stol, vibrerande stolar, babysitter, baby rocker, amningskuddar, sovpåsar, ståstöd eller gåstolar. Även om dessa prylar skapar trygghet, föräldrarna får tid att uppmärksamma syskon eller andra göromål, och prylarna kan till viss del underhålla barnet – så hämmar det barnets möjlighet att utforska sin omgivning. Oförmågan att utforska miljön påverkar direkt barnets motoriska färdigheter, språk, kognitiv utveckling och kan orsaka strukturella deformiteter. Den goda nyheten är att container baby-syndrom går att förebygga till 100 procent!
Prylarna kan få föräldrar att tro att det skapar säkerhet, enkelhet och ett nöjt barn – och att något är fel om barnet är ledsen eller protesterar mot att behöva anstränga kroppen. Det saknas då kunskap och information om att frustrationen som barn kan visa är själva drivkraften och signalen till att lära sig – och att föräldrar behöver förstå att de ska ha höga förväntningar på barnets förmåga att lära sig kontrollera kroppen. Föräldern behöver istället för att tro att något är fel, peppa och stimulera barnet till AKTIVITET och att UTVECKLAS I MAGLÄGE. Många föräldrar är nöjda med att barnet sitter upp och säger att barnet trivs med det och vill inte ligga på mage. Det är då viktigt att få kunskap om att sittande kräver betydligt mindre av de basfärdigheter som utvecklas i krypande. Att krypa är tyngre än att gå och utvecklar styrka, rörlighet och balansfärdigheter som barnet behöver. Det ska vara lätt för barnet att lyfta sin kropp mot tyngdkraften och att förflytta sig krypandes. När barnet lär sig att ta sig fram blir det ofta gladare och börjar utforska omgivningen.
Sitter “liggande” utan att hålla upp kroppen.
Ordet “sittvagn” har fått ny innebörd och är ett passivt sittande.
Ordet “sittvagn” har fått ny innebörd och är ett passivt sittande.
Konsekvenser av CBS
Tillåter lite eller ingen aktivitet i kroppen – nacke ryggrad och extremiteter
Om du undrar om ditt barn är mogen för att cykla, eller hur du ska hjälpa till för att få förutsättningar för att cykla, då kan du kolla på denna video som ger dig praktiska tips för att förbereda cykling.
Nyfödda barn rekommenderas idag att sova på rygg, eftersom ryggläget tydligt har minskat förekomsten av plötslig spädbarnsdöd. Det är glädjande och positivt. Föräldrar får information om att barn ska ligga på mage under vaken tid, men ibland är råden vaga, och de talar inte om VARFÖR barnet ska ligga på mage och inte NÄR de ska börja. I studier från USA och Canada visas att mer än 25% av föräldrar är så rädda för plötslig spädbarnsdöd att de inte lägger barnet på mage trots att de vet att de borde göra det. Ett nytt inaktivitets problem har uppstått där helt friska barn förvärvar motoriska svårigheter redan under nyföddhetsperioden. Barnen är för passiva och när barnen är passiva för länge riskerar man utvecklingsproblem och brist på stimulans av grundfunktioner som ska ske vid en viss tidpunkt.
Vi vet sedan tidigare att det finns ett “fönster i tiden” när den nyföddes ögonmuskler ska komma igång och ögonen ska sluta att skela. Om skelning fortsätter högre upp i åldrarna kan barnet få en synnedsättning som beror på att syncentrat i hjärnan inte utvecklats vid rätt tidpunkt. Vi vet inte säkert om eller hur olika delar av rörelseutvecklingen påverkas av ryggläget, t.ex. hur programmering av balansorganen påverkas vid brist på huvud lyft, hur utveckling av handfunktion påverkas av att händerna inte belastas mot golvet, eller hur utveckling av sammansatta benrörelser och muskelstyrka påverkas när det nyfödda barnet inte gör krälrörelser. Dock visar forskningen att barnets sammanlagda utveckling påverkas negativt av passivisering under nyföddhetsperioden. I Sverige finns begränsad forskning om konsekvensanalyser av hur ryggläget påverkar motoriska grundfunktioner och hela barnets utveckling. I länder som Holland, Kanada och USA har man tydligare åtgärder och följer vilka följdeffekter som uppstår till följd av att barn sover på rygg och har minskad tid i magläge.
Skallasymmetri
Nästan hälften av svenska spädbarn har idag en asymmetrisk skallform vilket påverkar nackfunktion och också hela kroppens motorik. Ibland har barnet en symmetrisk men toppig form då det legat mycket på rygg utan att titta åt ena sidan. Ett nyfött barn har ett proportionerligt sätt större huvud än en vuxen. Barnet har legat böjt i livmodern och saknar full rörlighet i vissa leder. När barnet ligger på rygg på en platt yta är huvudet stort och hela kroppen instabil och huvudet ramlar ofta åt ett håll. Det är svårt för barnet att föra tillbaka huvudet till motsatt sida då det blir tungt och saknar stödet av en kudde. Eftersom skallbenen inte är slutna leder den ensidiga belastningen till att ena sidan av skallen blir platt och att öra och panna på platta sidan blir framskjutna i förhållande till motsatt sida. Skallformen blir asymmetrisk. Nackmuskulaturen på ena sidan aktiveras medan den andra sidans muskler inte triggas igång och leder till svaghet.
En skallasymmetri ska helst förebyggas och annars tidigt behandlas genom att barnet ligger och belastar den “runda” sidan av huvudet genom positionering. Skallasymmetrin går tillbaka vid mekanisk belastning av icke-platta sidan. Om barnet fortsätter att belasta enbart en sida kommer skallasymmetrin att öka. En barnfysioterapeut kan bedöma och följa en skallasymmetri och guida föräldrar till att barnet får en god skallform.
Bilder: Assymetrisk skallform, så kallad Plagiocephaly.
Nacken
I ett barns utveckling bör det första man lär sig vara att hålla huvudet rakt och ögonen i horisontalplanet. Det sker genom att receptorer i nacken, ögat och örats balansorgan synkroniseras. I magläge lyfter barnet huvudet från sida till sida, ögonen rör sig före nacken och lyftet aktiverar båggångarna i örat. Barnet lär sig vrida på huvudet åt höger och vänster och får en stor både passiv och aktiv rörlighet i nacken. Barnet belastar kinder och händer, gör tyngdöverföringar, utvecklar förmågan att aktivera nackmuskler och påbörjar utveckling av öga-hand koordination. Ganska snart kan barnet hålla huvudet rakt och blicka framåt. När barn enbart ligger på rygg sker inget av detta och de blir svaga och lutar huvudet. Ena sidan av nacken är stark och den andra är svag eller inaktiv – barnet “hittar inte” hur det ska göra för att komma igång och aktivera nackmuskeln. Detta liknar inaktivering av ögonmuskler som inte slutar att skela. Barn som skelar behöver uppgifter för att komma igång med ögats muskler. Detsamma gäller nacken och det är bra att komma igång under barnets första levnadsmånad. Barnet ska vid 2-3 månaders ålder ha utvecklat “optisk balansreaktion” (se filmsnutt 2 ) det är en samordning av ögat och nacken som gör att barnet håller upp huvudet och ögonen även om kroppen lutar. Ibland dröjer föräldrar med att lägga barnet på mage tills det är 3 månader. När det plötsligt läggs på mage och inte orkar lyfta huvudet protesterar det ofta och börjar gråta. Föräldrar kan då tycka synd om barnet och tro att något är fel, och tar därför upp barnet. Ofta placeras barnet i gåstol, annan stol eller vagn. Det är vanligt att barnet saknar optisk balansreaktion på ena sidan av nacken och håller huvudet lutat åt ett håll. Ett barn som är starkt och kapabelt blir ofta ett nöjt och glatt barn. Ett barn som är svagt blir frustrerad och ledsen. Det fysiska välbefinnandet har en koppling till psykisk hälsa redan under spädbarnstiden.
Vid normal motorisk utveckling kan man förvänta dig att
Att barnet kan lyfta huvudet från sida till sida i magläge redan under den nyföddhetsperioden
Vid 2-3 månaders ålder ska barnet ha utvecklat optisk balansreaktion
Vid 3 månader ska barn kunna ligga på mage, lyfta huvudet och växla mellan underarms- och handstöd.
Mellan 3 och 6 månader ska barn röra sig runt sin egen axel åt sidan
Under tredje kvartalet lär sig barn att krypa eller ta sig fram.
Erfarna fysioterapeuter ser i klinisk verksamhet en bild som förut var mindre vanligt förekommande. Den visar brist på arm- och handstyrka, svaghet i rygg och nacke, påverkan på balans och försenad motorisk utveckling. Barnet håller ibland huvudet lutat åt ena sidan också efter gångdebut. Ofta har barnen gått i gåstolar, suttit med runda ryggar på bakåtlutade sitsar vilket omöjliggjort att hålla rygg och nacke rak.
Kunskap och insatser behövs för att motverka både skallasymmetrier och sen aktivering av nacken samt passivisering och försämring av spädbarns utveckling. Råd om nackträning behöver bli tydligare och påbörjas redan i nyföddhetsperioden.
För dig som vill läsa mer finns här en referenslista som kan vara en början men som inte gör anspråk på att vara fullständig.
Sned nacke, ögonen lutar.Rak nacke, ögonen i rak linje.
För dig som är BVC-sköterska, barnläkare eller barnfysioterapeut kan du med denna film lära dig mer om barns motoriska utveckling 0-2 år samt fördjupning inom områdena skallasymmetri, fot- och benutveckling samt sittvagnars påverkan på sittställningen. Detta är en utbildningsfilm som vänder sig till alla som arbetar med barn samt till föräldrar. Filmen ger dig kunskaper som skapar trygghet och strategier för att veta när du bör reagera och sätta in åtgärder om ett barn är sent. Fakta om filmen: Filmen handlar om de två första åren av barnets motoriska utveckling. I filmen beskriver man du utvecklingssteg som barnet passerar och belyser de faktorer som påverkar utvecklingen. Åtta barn och en förskolegrupp får illustrera hur barnet lär sig allt, från att krypa till att springa och hoppa. Filmen innehåller även fördjupningar om skallasymmetrier hos bebisar, fot och benutveckling samt hur sittvagnar påverkar barnets sittställning. Total längd 28 minuter.
Barn behöver uppgifter att lösa för att utvecklas, och en bra miljö – både fysisk och psykisk. Här är intro till film om motorisk utveckling 0-2 år. Låt bebisar vara aktiva 🙂
Den här filmen beskriver Optisk balans reaktion, något man lär sig mellan 2 och 3 månaders ålder och som vi har kvar hela livet.
Här är lite information om 1 års motorisk utveckling och skillnad mellan dynamisk och statisk balans samt hur din feedback till barnet påverkar barnets självkänsla.
Här följer intro till asymmetriska skallar – de ska förebyggas – mer fakta finns i filmen om motorisk utveckling 0-2 år.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.
