Barn som går på tå fast de på uppmaning kan gå ner på hela foten, kallas för Idiopatiska tågångare. De ska inte ha någon annan orsak till tågången och den ska uppstå i samband med gångdebut. För de flesta barn innebär tågången inte ett problem och många slutar att gå på tå under förskoletiden, ibland lite senare efter skolstart. Behandling av barn med ITW riktar sig inte mot själva tågången utan de problem som kan uppstå ifall barnet har förkortad hälsena, blir muskelsvagt eller har nedsatt motorisk förmåga jämfört med barn i samma ålder. Om man inte hänger med motoriskt så behöver man träna motorik – det är viktigt för att kunna vara delaktig i lek med jämnåriga. Om rörligheten är nedsatt kan barnet behöva bedömas av en ortoped och eventuellt förlänga hälsenan. Om barnet är muskelsvagt kan det behöva träna styrka. Om barnet har god funktion, full rörlighet och styrka, då är tågången inte ett problem. En fysioterapeut kan följa upp barnet regelbundet för att se till att barnet behåller rörlighet, styrka och motorisk funktion.

ITW-guiden

ITW-guiden är ett flödesschema som delar in barn med ITW 2 typer beroende av om de har en nedsatt rörlighet eller inte. Ytterligare indelning vad gäller styrka och motorisk förmåga görs och rekommendationer för uppföljning, träning eller bedömning hos fysioterapeut respektive ortoped ges beroende på barnets kliniska bild. ITW-guiden hjälper till att effektivisera vården genom att identifiera vilken instans barnet ska skickas till. ITW-guiden är ett resultat av kliniskt resonemang grundat i forskningsarbeten om styrkemätning av barn med ITW och träning av motorik hos barn med ITW. Det presenterades vid Fysioterapidagarna i Stockholm 2015.