{"id":82964,"date":"2025-06-22T11:34:51","date_gmt":"2025-06-22T11:34:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.learntomove.se\/?post_type=project&p=82964"},"modified":"2025-06-22T11:34:52","modified_gmt":"2025-06-22T11:34:52","slug":"developmental-coordination-disorder-dcd","status":"publish","type":"project","link":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/project\/developmental-coordination-disorder-dcd\/","title":{"rendered":"Developmental Coordination Disorder, DCD"},"content":{"rendered":"\n

Vad \u00e4r DCD?<\/h3>\n\n\n\n

Developmental Coordination Disorder (DCD)<\/strong>, eller motorisk koordinationsst\u00f6rning<\/em>, \u00e4r det vanligaste motoriska funktionshindret hos barn \u2013 \u00e4nd\u00e5 \u00e4r kunskapen om diagnosen fortfarande l\u00e5g. DCD drabbar omkring 6 % av alla barn, vilket inneb\u00e4r att det i genomsnitt finns 1\u20132 barn med DCD i varje skolklass. Dessa barn v\u00e4xer upp till vuxna som ofta fortsatt p\u00e5verkas, men m\u00e5nga vet inte att de har DCD. Barnet har en nedsatt motorik f\u00f6r sin \u00e5lder, man kan vara ton\u00e5ring men fungera som ett f\u00f6rskolebarn motoriskt. <\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5verkar DCD?<\/h3>\n\n\n\n

Barn med DCD har sv\u00e5righeter med motorik som g\u00f6r det utmanande att delta i fysisk lek, idrott och vardagliga aktiviteter. Sv\u00e5righeter med att springa, kasta eller f\u00e5nga en boll kan leda till att man hamnar utanf\u00f6r i lekar \u2013 och tyv\u00e4rr visar forskning att upp till h\u00e4lften av barn med DCD \u00e4r mobbade. M\u00e5nga skolkar fr\u00e5n skolidrott, de har inte f\u00f6ruts\u00e4ttning att delta med j\u00e4mn\u00e5riga och beh\u00f6ver f\u00e5 specialidrott i liten grupp. P\u00e5 idrotten \u00e4r man blottad p\u00e5 ett s\u00e4tt som man inte \u00e4r i klassrummet. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00e5 diagnosen DCD kr\u00e4vs ett motoriskt test som visar nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00e5lder. F\u00f6rutom motoriken p\u00e5verkas ofta \u00e4ven vardagsf\u00e4rdigheter som att kn\u00e4ppa knappar, anv\u00e4nda bestick eller hantera dragkedjor. DCD kan ocks\u00e5 p\u00e5verka inl\u00e4rning, sj\u00e4lvk\u00e4nsla och sj\u00e4lvbild. Man kan beh\u00f6va en lugn plats f\u00f6r att fokusera s\u00e5v\u00e4l vid matematik lektion som n\u00e4r jag ska ta av mig ytterkl\u00e4der och g\u00e5 ut p\u00e5 rast.<\/p>\n\n\n\n

Hur fungerar motoriken vid DCD?<\/h3>\n\n\n\n

V\u00e5rt r\u00f6relsesinne hj\u00e4lper oss att anpassa r\u00f6relser, h\u00e5lla balansen och anv\u00e4nda lagom kraft. Det hj\u00e4lper oss att ha en stabil h\u00e5llning n\u00e4r armar och ben r\u00f6r sig och att hitta broms i r\u00f6relser. Vid DCD fungerar detta sinne inte optimalt \u2013 man kan se det som en ”uppm\u00e4rksamhetsst\u00f6rning” p\u00e5 kroppens r\u00f6relsesystem. Det inneb\u00e4r att barn med DCD ofta beh\u00f6ver tydliga instruktioner d\u00e4r andra barn l\u00e4r sig genom att pr\u00f6va sig fram.<\/p>\n\n\n\n

Exempel:
\u2013 Var ska jag sikta n\u00e4r jag kastar bollen?
\u2013 Hur ska jag l\u00e4ra mig att h\u00e4lla vatten i glaset utan att spilla? <\/p>\n\n\n\n

Barn med DCD kan ha sv\u00e5rt att sitta still, h\u00e5lla balansen eller koordinera kroppsr\u00f6relser. Det finns tv\u00e5 vanliga typer:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Den ”aktiva” typen<\/strong> \u2013 barnet r\u00f6r sig st\u00e4ndigt, har sv\u00e5rt att sitta stilla och hitta stabilitet, men kan vara duktigt p\u00e5 snabba r\u00f6relser som i innebandy.<\/li>\n\n\n\n
  2. Den ”f\u00f6rsiktiga” typen<\/strong> \u2013 barnet r\u00f6r sig tungt, f\u00f6rsiktigt, har sv\u00e5rt att skapa kraft och \u00e4r ofta r\u00e4dd f\u00f6r bollar, kull-lekar och balans\u00f6vningar. De undviker fysisk aktivitet och k\u00e4nner sig ofta utanf\u00f6r.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    DCD i vuxenlivet<\/h3>\n\n\n\n

    DCD f\u00f6rsvinner inte \u2013 det f\u00f6r\u00e4ndras. Som vuxen kan det p\u00e5verka val av yrke, fritid och sociala sammanhang. M\u00e5nga undviker aktiviteter som kr\u00e4ver fysisk koordination, som br\u00e4nnboll p\u00e5 jobbet eller friluftsaktiviteter med v\u00e4nner. Sj\u00e4lvk\u00e4nslan p\u00e5verkas n\u00e4r man v\u00e4xt upp med kommentarer som ”Sk\u00e4rp dig”, ”Du kan om du vill” eller ”Sitt still”.<\/p>\n\n\n\n

    D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det avg\u00f6rande att vuxna som m\u00f6ter barn \u2013 pedagoger, f\u00f6r\u00e4ldrar och v\u00e5rdpersonal \u2013 har kunskap om DCD. Med f\u00f6rst\u00e5else och r\u00e4tt st\u00f6d kan barn med DCD f\u00e5 utveckla sin motorik, k\u00e4nna trygghet i sin kropp och bygga en stark sj\u00e4lvk\u00e4nsla. Det kan g\u00f6ra en stor skillnad i livet om man f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else och hj\u00e4lp att l\u00e4ra sig motorik och bli trygg i sin kropp. N\u00e4r man kan s\u00e4tta ord p\u00e5 ”vem jag \u00e4r” och g\u00f6ra val som \u00e4r bra f\u00f6r mig s\u00e5 kan man undvika mobbing och l\u00e5g sj\u00e4lvk\u00e4nsla och ist\u00e4llet f\u00e5 utvecklas och m\u00e5 bra. <\/p>\n\n\n\n

    \n\n\n\n

    Mer om DCD<\/h3>\n\n\n\n

    \ud83d\udcd6 L\u00e4s mer i boken \u201dSittande barn\u201d<\/strong> \u2013 d\u00e4r finns ett kapitel som handlar om DCD. Under rubriken ”Om LTM”<\/em> hittar du \u00e4ven en film d\u00e4r vi f\u00f6ljer Liam med DCD n\u00e4r han l\u00e4r sig cykla.<\/p>\n\n\n\n

    \ud83d\udcfa Se \u00e4ven v\u00e5rt inslag p\u00e5 TV4 om DCD:
    TV4-klipp om DCD<\/a><\/p>\n\n\n\n

    \ud83d\udcc4 Ladda g\u00e4rna ner v\u00e5r v\u00e4gledning f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar, pedagoger och v\u00e5rdpersonal<\/strong> f\u00f6r att f\u00e5 mer konkret st\u00f6d i vardagen.<\/p>\n\n\n\n

    DCD guide svenska<\/a>Ladda ner<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Vad \u00e4r DCD? Developmental Coordination Disorder (DCD), eller motorisk koordinationsst\u00f6rning, \u00e4r det vanligaste motoriska funktionshindret hos barn \u2013 \u00e4nd\u00e5 \u00e4r kunskapen om diagnosen fortfarande l\u00e5g. DCD drabbar omkring 6 % av alla barn, vilket inneb\u00e4r att det i genomsnitt finns 1\u20132 barn med DCD i varje skolklass. Dessa barn v\u00e4xer upp till vuxna som ofta […]<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":79989,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"off","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"project_category":[56],"project_tag":[],"class_list":["post-82964","project","type-project","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","project_category-neuropsykiatri"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project\/82964","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/project"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82964"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project\/82964\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82968,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project\/82964\/revisions\/82968"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/79989"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82964"}],"wp:term":[{"taxonomy":"project_category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project_category?post=82964"},{"taxonomy":"project_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project_tag?post=82964"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}