![\"\"](\"https:\/\/www.learntomove.se\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/rotationsortos.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n
Att utf\u00f6ra ut\u00e5trotation av benen \u00e4r en utmanande r\u00f6relse f\u00f6r barn med cerebral pares. Under 1990-talet genomf\u00f6rdes en forskningsstudie d\u00e4r elektromyografim\u00e4tningar gjordes p\u00e5 en flicka med cerebral pares spastisk diplegi. Studien unders\u00f6kte hennes g\u00e5ngm\u00f6nster b\u00e5de utan och med anv\u00e4ndning av en derotationsortos, en ortos som positionerar foten i ut\u00e5trotation samtidigt som den till\u00e5ter fri r\u00f6relse. Ingrid Ode\u00e9n och Karin Harms Ringdahl, framst\u00e5ende inom svensk fysioterapi, handledde detta arbete och uppmuntrade till publikation, \u00e4ven om det av olika sk\u00e4l inte blev av.<\/p>\n\n\n\n
Studien, som nu finns tillg\u00e4nglig f\u00f6r l\u00e4sning, har omarbetats fr\u00e5n maskinskriven text och inkluderar kopior av elektromyografikurvor. Trots att mycket har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan dess \u00e4r det betydelsefullt att notera att ut\u00e5trotationen hade en \u00f6vergripande p\u00e5verkan p\u00e5 r\u00f6relsem\u00f6nstret. Efter att ha anv\u00e4nt ortosen under 30 minuter \u00e5terfick barnet normal aktivitet i vadmuskeln (gastrocnemius) samt i h\u00f6ftabduktorerna. Det \u00e4r tydligt att det beh\u00f6vs ytterligare forskning och framf\u00f6r allt insatser f\u00f6r att l\u00e4ra barn med cerebral pares hur man utf\u00f6r ut\u00e5trotation. Genom att g\u00e5 fr\u00e5n att g\u00e5 p\u00e5 t\u00e5 och korsa benen f\u00e5r barnen m\u00f6jlighet att g\u00e5 med hela foten och aktivera r\u00e4tt muskelgrupper. En f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur ut\u00e5trotation p\u00e5verkar spastisk g\u00e5ng \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r framtida interventioner.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n