Ett samarbete kring b\u00e4rselar har etablerats mellan Learn to Move och Runa Gustafsson, psykolog som ocks\u00e5 arbetar med kroppsterapi. Runas kunskap om kroppen, h\u00e5llning och balans har p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt lett till att hon observerat barn i b\u00e4rsele. Hon har observerat barn och \u00e4ven den vuxnes kroppslighet n\u00e4r hen b\u00e4r barnet. Den vuxnes r\u00f6relsem\u00f6nster och des betydelse f\u00f6r barnet tas s\u00e4llan upp i fakta kring b\u00e4rselar och b\u00e4rsjalar.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r en vuxen b\u00e4r ett litet barn i en b\u00e4rsele p\u00e5g\u00e5r ett komplext r\u00f6relsem\u00f6nster. Vi beh\u00f6ver uppm\u00e4rksamma hur det sker d\u00e5 det har en v\u00e4sentlig betydelse f\u00f6r barnets utveckling. F\u00f6rst en bakgrund som inledning.<\/p>\n\n\n\n
Olika tankar, behov och motiv ligger bakom f\u00f6r\u00e4ldrars val att b\u00e4ra ett barn i b\u00e4rsele, bland annat \u00f6nskan om fysisk n\u00e4rhet med sitt barn och utveckla en positiv anknytning. En annan \u00f6nskan kan vara att f\u00e5 fria h\u00e4nder samtidigt som man b\u00e4r barnet. Det finns olika modeller av b\u00e4rselar p\u00e5 marknaden, bland annat modeller d\u00e4r man kan b\u00e4ra barnet fram\u00e5tv\u00e4nt, det vill s\u00e4ga barnets ansikte v\u00e4nder sig ut\u00e5t utan \u00f6gonkontakt med sin f\u00f6r\u00e4lder. Vissa f\u00f6r\u00e4ldrar v\u00e4ljer bort detta alternativ, f\u00f6r att de \u00f6nskar ha \u00f6gonkontakt med sitt barn, och att \u00e4ven skydda barnet mot f\u00f6r mycket visuellt stimuli. Artiklar om b\u00e4rsele som kan l\u00e4sas p\u00e5 n\u00e4tet fokuserar sig huvudsakligen p\u00e5 selens ergonomi, diskussion kring \u00f6gonkontakt eller inte, och p\u00e5 positiva effekter av att b\u00e4ra selen.<\/p>\n\n\n\n
Vissa artiklar po\u00e4ngterar betydelsen av korrekt anv\u00e4ndning av barnens ben och h\u00f6fter i selen och klarg\u00f6r hur barnens ben inte ska h\u00e4nga rakt ned utan befinna sig i en M-position f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt gynna h\u00f6fter och barnets mognadsprocess, och d\u00e4rmed undvika h\u00f6ftledsinstabilitet. Att b\u00e4ra barnet centrerat betonas. I flera artiklar varnas f\u00f6r att ha barnet fram\u00e5tv\u00e4nt d\u00e4r hen blir fram\u00e5tlutad och viktens tyngdpunkt ligger p\u00e5 fr\u00e4mre underliv, p\u00e5 pubisbenen, ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 sittbenen (sittbenskn\u00f6larna).<\/p>\n\n\n\n
Det finns artiklar och bloggtexter d\u00e4r man lyfter fram betydelsen av att se sitt barn, och framf\u00f6rallt att barnet kan se sin f\u00f6r\u00e4lder f\u00f6r st\u00f6d, trygghet och bekr\u00e4ftelse. Ett litet barn som h\u00e4nger i en sele och fram\u00e5tv\u00e4nt blir inte bara utsatt f\u00f6r en onaturlig h\u00e5llning utan \u00e4ven f\u00f6r intensiv visuell stimulering. Om detta sker i en stressig kaotisk milj\u00f6 kan barnet inte v\u00e4rja sig. Vi vuxna kan ju g\u00e5 ifr\u00e5n om det blir f\u00f6r arbetsamt.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 2011 uppm\u00e4rksammades i svensk television en vetenskaplig studie av Suzanne Zeedyk om betydelsen av att placera barn i en bak\u00e5tv\u00e4nd barnvagn, d\u00e4r barn och f\u00f6r\u00e4ldern kan se varandra. Studien beskriver hur denna position fr\u00e4mjar barnets kommunikativa f\u00f6rm\u00e5ga och spr\u00e5kliga utveckling. Genom \u00f6gonkontakt mellan barnet och f\u00f6r\u00e4ldern kan man dela upplevelser i sin ickeverbala och verbala kommunikation, och barnet f\u00e5r hj\u00e4lp med att tolka inre och yttre stimuli. Barnet f\u00e5r bekr\u00e4ftelse. Denna position hindrar inte barnet att se och uppleva omgivningen. Barnet kan pendla mellan att kunna se f\u00f6r\u00e4ldern och se \u00f6vrig omv\u00e4rld. Det centrala \u00e4r f\u00f6r\u00e4lderns n\u00e4rvaro och uppm\u00e4rksamhet. Dessutom inneb\u00e4r ju denna position att f\u00f6r\u00e4ldern sj\u00e4lv l\u00e4ttare kan uppfatta sitt barn och svara p\u00e5 barnets uttryck och beteenden vilket skapar mer trygghet. Det \u00e4r i \u00f6gonkontakt l\u00e4ttare att tr\u00f6sta och st\u00f6dja sitt barn.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 i \u00f6gonkontakt l\u00e4ttare att se n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, till exempel att kunna se n\u00e4r ett sovande barn h\u00e5ller p\u00e5 att vakna, och man som f\u00f6r\u00e4lder kan m\u00f6ta barnets blick och uppfatta barnets tillst\u00e5nd, och bem\u00f6ta barnet.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller artiklar och marknadsf\u00f6ring som uppm\u00e4rksammar b\u00e4rsele finner jag dock en dimension som saknas. Denna dimension \u00e4r v\u00e4sentlig och avg\u00f6rande f\u00f6r hur b\u00e4rselen kan anv\u00e4ndas och p\u00e5verka barnet. Det \u00e4r betydelsen av den vuxnes egen kroppslighet och av hur hen r\u00f6r sig med b\u00e4rselen och barnet<\/em><\/strong> och hur detta r\u00f6relsem\u00f6nster p\u00e5verkar effekten av selen, och dess inverkan p\u00e5 barnet.<\/p>\n\n\n\n Tyv\u00e4rr noterar jag att det finns f\u00f6r\u00e4ldrar som b\u00e4r sele p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt som riskerar en negativ utveckling hos barnet. Jag har kunnat se tecken p\u00e5 stressreaktioner p\u00e5 barn och att f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00e5 inte verkar medvetna om hur det kroppsliga och psykiska samspelet mellan dem och barnet kan p\u00e5verka barnets motoriska utveckling, och k\u00e4nsla av trygghet. Jag ska h\u00e4r s\u00f6ka f\u00f6rklara vad jag observerat och hur jag reflekterar, det utifr\u00e5n mina teoretiska och praktiska kunskaper och kliniska erfarenhet som psykolog, kroppsorienterad psykoterapeut och rolfer\u00ae.<\/p>\n\n\n\n Flera faktorer \u00e4r viktiga att beakta n\u00e4r man anv\u00e4nder b\u00e4rsele. Om man som f\u00f6r\u00e4lder r\u00f6r sig stressigt, mer klumpigt, snabbt, ryckigt eller med vaggande g\u00e5ng leder det till att man ig\u00e5ngs\u00e4tter r\u00f6relsekrafter som f\u00e5r barnets ben och armar att r\u00f6ra sig (hastigt) \u00e5t olika h\u00e5ll vilket inneb\u00e4r att en kraft och p\u00e5frestning r\u00f6r sig in mot barnets kropp, oftast centralt mot h\u00f6fter och mot ryggraden, och som det kan bli f\u00f6r kraftfullt och sv\u00e5rt f\u00f6r barnet att hantera. Barnet kan f\u00f6rsvara sig eller skydda sig genom att spj\u00e4rna emot eller sp\u00e4nna sig p\u00e5 olika st\u00e4llen inuti kroppen f\u00f6r att hantera p\u00e5frestningarna. Det finns barn som h\u00e4nger \u201dsnett\u201d i selen (ibland n\u00e4stan diagonalt), och g\u00f6r det sv\u00e5rare, sv\u00e5rt eller om\u00f6jligt f\u00f6r barnet att fokusera \u00f6gonen och huvudet p\u00e5 ett centrerat s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n Att g\u00e5 mindre smidigt och inte uppm\u00e4rksamma hur barnets huvud ligger och r\u00f6r sig kan inneb\u00e4ra stor belastning p\u00e5 nacken, med risk f\u00f6r allvarliga skador eller nackproblem som f\u00f6ljd, nu och i framtiden. Jag har sett hur barn ligger med huvud bak\u00e5t eller \u00e5t sidan samtidigt som den vuxne r\u00f6r sig h\u00e5rt och orytmiskt. Det kan bli ett slags skakande v\u00e5ld p\u00e5 barnets nacke och \u00f6vriga ryggrad. Skakningarna kan ske i sidled eller i vertikalt (som st\u00f6tar upp och ner), detta beroende p\u00e5 hur den vuxne r\u00f6r sig. Jag har sett situationer d\u00e4r barnets nacke skulle kunna brytas av. Det lilla barnet blir s\u00e5rbart och utsatt i detta l\u00e4ge. Jag har sett barn som kollapsar, ger upp.<\/p>\n\n\n\n Det flesta av oss vuxna vet hur det kan k\u00e4nnas avigt och obekv\u00e4mt att dansa med n\u00e5gon p\u00e5 ett dansgolv som det inte k\u00e4nns bra att dansa med. Kanske trampar vi varandra p\u00e5 t\u00e5rna och upplever ett oharmoniskt samspel, och inom oss \u00f6nskar vi att dansen snart ska ta slut, s\u00e5 att vi kan l\u00e4mna golvet. Det lilla barnet kan inte v\u00e4lja bort, barnet m\u00e5ste uth\u00e4rda, och ett s\u00e4tt att g\u00f6ra det om p\u00e5frestningar blir f\u00f6r starka \u00e4r att sk\u00e4rma av. Om denna mekanism sker ofta och f\u00f6r en l\u00e4ngre tid kan det leda till stressymptom och obalans i nervsystemet. Jag har sett barns \u00f6gon och blick vara stirrig och sp\u00e4nd, tecken p\u00e5 stress i det autonoma nervsystemet.<\/p>\n\n\n\n En annan viktig dimension att fundera kring \u00e4r att inte anv\u00e4nda b\u00e4rsele i st\u00e4llet f\u00f6r sina h\u00e4nder. Det \u00e4r v\u00e4rdefullt att lyh\u00f6rt h\u00e5lla om sitt lilla barn med sina h\u00e4nder eller med en hand f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt st\u00f6dja barnet, omfamna barnet s\u00e5 att hen kan k\u00e4nna sig trygg och uppleva den vuxnes n\u00e4rvaro. B\u00e4rselen borde inte ers\u00e4tta h\u00e4nder och ett m\u00e4nskligt h\u00e5llande. Den kan snarare kunna fungera som avlastning f\u00f6r den vuxne, kanske f\u00f6r att det ska bli l\u00e4ttare att b\u00e4ra rent viktm\u00e4ssigt. Att betrakta selen som en praktisk attiralj d\u00e4r barnet bara kan h\u00e4nga fritt samtidigt som man sysslar med annat inneb\u00e4r risk f\u00f6r att inte vara vaken p\u00e5 barnets kroppsliga position. \u00c4ven en hand p\u00e5 eller om selen har betydelse ocks\u00e5 f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldern, att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 mer direkt feedback fr\u00e5n barnets kropp. Den tidiga fasen i ett barns liv bygger p\u00e5 att k\u00e4nna trygghet och omsorg, att kunna vila tryggt i famn och hamn, att i denna utvecklas utifr\u00e5n sina f\u00f6ruts\u00e4ttningar, att i denna famn utvecklas i sin naturliga nyfikenhet och lekfullhet. Om barnet blir otrygg p\u00e5 grund av starka krafter p\u00e5 den egna kroppen, \u00e4gnar barnet tid och fokus p\u00e5 att st\u00e5 ut, eller p\u00e5 att \u00f6verleva och hantera en stark p\u00e5frestning.<\/p>\n\n\n\n Vanligt vid stress \u00e4r att h\u00e5lla andningen, eller andas snabbt och ytligt. Andningens rytm p\u00e5verkas och detta kan barnet f\u00f6rnimma. Man kan beskriva samspelet mellan barnets kropp och f\u00f6r\u00e4lderns kropp som en slags kommunikativ dans, d\u00e4r barnet s\u00e5 direkt och naket upplever f\u00f6r\u00e4lderns yttre och inre tillst\u00e5nd. \u00c4r f\u00f6r\u00e4ldern stressad, r\u00f6r sig stressigt, och mer inriktad p\u00e5 annat \u00e4n n\u00e4rvaron med sitt barn i selen s\u00e5 upplever barnet denna kvalitet, p\u00e5 ett icke verbalt s\u00e4tt. F\u00f6r\u00e4lderns egen kroppslighet \u00f6verf\u00f6rs p\u00e5 barnet. Den tidiga fasen i samspelet mellan barnet och den vuxne \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r barnets utveckling. Det ber\u00f6r barnets motorik, k\u00e4nslom\u00e4ssiga, psykiska, kognitiva och spr\u00e5kliga utveckling.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r man anv\u00e4nder b\u00e4rsele b\u00f6r man bet\u00e4nka att barnets k\u00e4nsla av tyngdpunkt i sin kropp och i relation till tyngdlagens verkningar i gravitationsf\u00e4ltet f\u00f6r\u00e4ndras och kompliceras. Denna f\u00f6rm\u00e5ga att finna sin inre balans, r\u00f6rlighet och stabilitet \u00e4r en grund f\u00f6r god h\u00e5llning och funktion \u2013 \u00e4ven innan barnet l\u00e4r sig g\u00e5. Fr\u00e5n f\u00f6dseln och de f\u00f6rsta m\u00e5naderna \u00e4r barnet djupt involverad i att utveckla sin balans, som att utveckla j\u00e4mviktsreaktioner i alla riktningar och finjusteringar i balansen.<\/p>\n\n\n\n Som tidigare n\u00e4mnt fokuserar sig artiklar p\u00e5 n\u00e4tet och \u00e4ven marknadsf\u00f6ring av b\u00e4rselar p\u00e5 begreppet ergonomi. Det finns f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 marknaden kring ergonomi och barnets kropp som beh\u00f6ver ifr\u00e5gas\u00e4ttas och diskuteras. I samtal med barnfysioterapeuten Ulrika Myhr har vi tv\u00e5 diskuterat perspektiven p\u00e5 ergonomi som f\u00f6rekommer p\u00e5 n\u00e4tet och p\u00e5 producenters hemsidor, och funderat kring hur b\u00e4rselens funktion kan utvecklas som fr\u00e4mjar barnets naturliga utveckling. Jag h\u00e4nvisar till Ulrika Myhrs artikel \u201dSynpunkter p\u00e5 och reflektioner kring b\u00e4rselens ergonomi och barnets motoriska utveckling\u201d med en kortare sammanfattning av syns\u00e4tt p\u00e5 b\u00e4rsele och ergonomi, se l\u00e4nk.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller b\u00e4rsele och ergonomi beh\u00f6vs vetenskaplig oberoende forskning p\u00e5 hur b\u00e4rselens konstruktion p\u00e5verkar barnets fysik och motoriska utveckling, men ocks\u00e5 p\u00e5 hur f\u00f6r\u00e4ldrars r\u00f6relsem\u00f6nster p\u00e5verkar barnet, och hur interaktionen kan se ut och utvecklas vid anv\u00e4ndning av b\u00e4rsele.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r jag nu p\u00e5visar syns\u00e4tt p\u00e5 ergonomi n\u00e4r det g\u00e4ller barnets position i b\u00e4rsele \u00e4r det v\u00e4sentligt att framh\u00e5lla hur ergonomisk b\u00e4rselens struktur och teknik \u00e4n \u00e4r, kvarst\u00e5r betydelsen av att vara medveten om hur man r\u00f6r sig med barnet i selen<\/em><\/strong>. Hur f\u00f6r\u00e4lderns egen kroppslighet p\u00e5verkar barnet och interaktionen mellan dem. Denna dimension m\u00e5ste vara central i anv\u00e4ndningen.<\/p>\n\n\n\n Barnets utveckling \u00e4r ett samspel mellan barnets egna f\u00f6rm\u00e5gor, de uppgifter barnet f\u00e5r och milj\u00f6n barnet befinner sig i. Gravitationen och dess f\u00e4lt \u00e4r en osynlig kraft vi ofta f\u00f6rbiser, men dess verkningar \u00e4r i h\u00f6gsta grad n\u00e4rvarande och levande n\u00e4r b\u00e5de barnet och den vuxne r\u00f6r sig tillsammans. \u00c4ven subtila signaler \u00e4r viktiga i barnets orientering mot att h\u00e5lla sig uppr\u00e4tt och i att tolka inre och yttre signaler. H\u00e4r vet vi inte vetenskapligt s\u00e4kert hur p\u00e5frestningar i form av skakningar i r\u00f6relser p\u00e5verkat barnets f\u00f6rm\u00e5ga och kapacitet. Kanske klarar vissa barn av detta, andra inte. Men jag vet att barnfysioterapeuter nu alltmer ser allvarliga nackproblem hos sm\u00e5 barn. Dessa problem kan ocks\u00e5 vara relaterat till anv\u00e4ndning av b\u00e4rsele med ett negativt r\u00f6relsem\u00f6nster. P\u00e5frestande r\u00f6relsem\u00f6nster utg\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r en riskfaktor.<\/p>\n\n\n\n Med denna artikel vill jag uppm\u00e4rksamma riskerna med att inte vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 samspelet mellan f\u00f6r\u00e4ldern och barnet vid anv\u00e4ndning av b\u00e4rsele i r\u00f6relse. Att bli mer medveten om den egna kroppens tillst\u00e5nd och r\u00f6relsem\u00f6nster \u00e4r en viktig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r att utveckla och fr\u00e4mja barnets motoriska funktion och fysiska sj\u00e4lvk\u00e4nsla.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r rekommenderar jag n\u00e5gra viktiga enkla riktlinjer i att fr\u00e4mja och utveckla en positiv kroppslighet och r\u00f6relsem\u00f6nster hos den vuxne som vill anv\u00e4nda b\u00e4rsele:<\/p>\n\n\n\n Avslutningsvis vill jag framh\u00e5lla behov av oberoende forskning p\u00e5 effekter av b\u00e4rseleanv\u00e4ndning, b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt. Enligt uppgift finns ingen forskning kring b\u00e4rsele och interaktionen mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och barn i b\u00e4rsele. Men fram till vi erh\u00e5ller mer vetenskaplig kunskap om m\u00f6jligheter och risker med b\u00e4rsele vill jag utifr\u00e5n mina observationer och kliniska kunskaper kring kroppslig struktur och h\u00e5llning betona uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 r\u00f6relsem\u00f6nster, och dess betydelse i samspelet mellan barnet i b\u00e4rsele och f\u00f6r\u00e4ldrar. Det f\u00f6r att minimera skadliga risker och ist\u00e4llet fr\u00e4mja en positiv utveckling.<\/p>\n\n\n\n Jag f\u00f6resl\u00e5r att producenterna i sin marknadsf\u00f6ring och bruksanvisningar p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt uppm\u00e4rksammar och klarg\u00f6r denna dimension. En f\u00f6rs\u00e4ljare i butik och kunnig om b\u00e4rselar sade \u201datt det bara \u00e4r att s\u00e4tta sitt barn i b\u00e4rsele\u201d. Det \u00e4r inte bara att s\u00e4tta ett barn i en b\u00e4rsele. Det \u00e4r ett dynamiskt komplext r\u00f6relsem\u00f6nster som p\u00e5g\u00e5r vid r\u00f6relse och denna m\u00e5ste uppm\u00e4rksammas d\u00e5 det har betydelse f\u00f6r barnets v\u00e4lm\u00e5ende och utveckling.<\/p>\n\n\n\n Stockholm 29 augusti 2017<\/em><\/p>\n\n\n\n Runa Gustafsson Runa Gustafsson har en l\u00e5ng klinisk erfarenhet som psykolog och psykoterapeut med specialisering p\u00e5 psykosomatik och samspelet kropp och psyke. Kunskap och erfarenhet kring hur tidiga trauman och sp\u00e4nningsm\u00f6nster i kropp och psyke har betydelse f\u00f6r denna artikel. Runa Gustafsson har tidigare inom landstinget bland annat varit verksam som barn- och familjepsykolog med fokus p\u00e5 spr\u00e5k- och kommunikationsutveckling. Som rolfer har Runa Gustafsson l\u00e5ng tids erfarenhet av hur individers tidiga kroppsliga sp\u00e4nnings- och r\u00f6relsem\u00f6nster formar en individs kroppsliga h\u00e5llning, och balans, bland annat i dess myofasciasystem, r\u00f6relsem\u00f6nster, nervsystem, och \u00e4ven emotionella utveckling. Runa Gustafsson \u00e4r verksam vid egen privat mottagning i centrala Stockholm.<\/em><\/p>\n\n\n\n www.runapsykoterapi.se<\/a>, www.runarolfing.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ett samarbete kring b\u00e4rselar har etablerats mellan Learn to Move och Runa Gustafsson, psykolog som ocks\u00e5 arbetar med kroppsterapi. Runas kunskap om kroppen, h\u00e5llning och balans har p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt lett till att hon observerat barn i b\u00e4rsele. Hon har observerat barn och \u00e4ven den vuxnes kroppslighet n\u00e4r hen b\u00e4r barnet. Den vuxnes r\u00f6relsem\u00f6nster […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"off","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"project_category":[55],"project_tag":[],"class_list":["post-80236","project","type-project","status-publish","hentry","project_category-smabarnprodukter"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project\/80236","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/project"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80236"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project\/80236\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80242,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project\/80236\/revisions\/80242"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80236"}],"wp:term":[{"taxonomy":"project_category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project_category?post=80236"},{"taxonomy":"project_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/project_tag?post=80236"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}R\u00f6relsem\u00f6nster \u2013 och dess olika dimensioner<\/h3>\n\n\n\n
H\u00e4nder som h\u00e5ller om<\/h3>\n\n\n\n
Andningen<\/h3>\n\n\n\n
Utveckling av balans<\/h3>\n\n\n\n
Ergonomi<\/h3>\n\n\n\n
Ergonomi och r\u00f6relse<\/h3>\n\n\n\n
Rekommendationer enkla riktlinjer<\/h3>\n\n\n\n
\n
Leg psykolog, Leg psykoterapeut
Certified Advanced Rolfer\u00ae<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n