{"id":80176,"date":"2019-03-20T13:55:00","date_gmt":"2019-03-20T13:55:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.learntomove.se\/?post_type=project&p=80176"},"modified":"2023-08-17T14:07:23","modified_gmt":"2023-08-17T14:07:23","slug":"skallasymmetrier-och-nedsatt-nackfunktion","status":"publish","type":"project","link":"https:\/\/www.learntomove.se\/sv\/project\/skallasymmetrier-och-nedsatt-nackfunktion\/","title":{"rendered":"Skallasymmetrier och nedsatt nackfunktion"},"content":{"rendered":"\n

Konsekvenser av f\u00f6r mycket ryggliggande<\/h2>\n\n\n\n

Nyf\u00f6dda barn rekommenderas idag att sova p\u00e5 rygg, eftersom ryggl\u00e4get tydligt har minskat f\u00f6rekomsten av pl\u00f6tslig sp\u00e4dbarnsd\u00f6d. Det \u00e4r gl\u00e4djande och positivt. F\u00f6r\u00e4ldrar f\u00e5r information om att barn ska ligga p\u00e5 mage under vaken tid, men ibland \u00e4r r\u00e5den vaga, och de talar inte om VARF\u00d6R barnet ska ligga p\u00e5 mage och inte N\u00c4R de ska b\u00f6rja. I studier fr\u00e5n USA och Canada visas att mer \u00e4n 25% av f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r pl\u00f6tslig sp\u00e4dbarnsd\u00f6d att de inte l\u00e4gger barnet p\u00e5 mage trots att de vet att de borde g\u00f6ra det. Ett nytt inaktivitets problem har uppst\u00e5tt d\u00e4r helt friska barn f\u00f6rv\u00e4rvar motoriska sv\u00e5righeter redan under nyf\u00f6ddhetsperioden. Barnen \u00e4r f\u00f6r passiva och n\u00e4r barnen \u00e4r passiva f\u00f6r l\u00e4nge riskerar man utvecklingsproblem och brist p\u00e5 stimulans av grundfunktioner som ska ske vid en viss tidpunkt.<\/p>\n\n\n\n

Vi vet sedan tidigare att det finns ett \u201cf\u00f6nster i tiden\u201d n\u00e4r den nyf\u00f6ddes \u00f6gonmuskler ska komma ig\u00e5ng och \u00f6gonen ska sluta att skela. Om skelning forts\u00e4tter h\u00f6gre upp i \u00e5ldrarna kan barnet f\u00e5 en synneds\u00e4ttning som beror p\u00e5 att syncentrat i hj\u00e4rnan inte utvecklats vid r\u00e4tt tidpunkt. Vi vet inte s\u00e4kert om eller hur olika delar av r\u00f6relseutvecklingen p\u00e5verkas av ryggl\u00e4get, t.ex. hur programmering av balansorganen p\u00e5verkas vid brist p\u00e5 huvud lyft, hur utveckling av handfunktion p\u00e5verkas av att h\u00e4nderna inte belastas mot golvet, eller hur utveckling av sammansatta benr\u00f6relser och muskelstyrka p\u00e5verkas n\u00e4r det nyf\u00f6dda barnet inte g\u00f6r kr\u00e4lr\u00f6relser. Dock visar forskningen att barnets sammanlagda utveckling p\u00e5verkas negativt av passivisering under nyf\u00f6ddhetsperioden. I Sverige finns begr\u00e4nsad forskning om konsekvensanalyser av hur ryggl\u00e4get p\u00e5verkar motoriska grundfunktioner och hela barnets utveckling. I l\u00e4nder som Holland, Kanada och USA har man tydligare \u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6ljer vilka f\u00f6ljdeffekter som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av att barn sover p\u00e5 rygg och har minskad tid i magl\u00e4ge.<\/p>\n\n\n\n

Skallasymmetri<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4stan h\u00e4lften av svenska sp\u00e4dbarn har idag en asymmetrisk skallform vilket p\u00e5verkar nackfunktion och ocks\u00e5 hela kroppens motorik. Ibland har barnet en symmetrisk men toppig form d\u00e5 det legat mycket p\u00e5 rygg utan att titta \u00e5t ena sidan. Ett nyf\u00f6tt barn har ett proportionerligt s\u00e4tt st\u00f6rre huvud \u00e4n en vuxen. Barnet har legat b\u00f6jt i livmodern och saknar full r\u00f6rlighet i vissa leder. N\u00e4r barnet ligger p\u00e5 rygg p\u00e5 en platt yta \u00e4r huvudet stort och hela kroppen instabil och huvudet ramlar ofta \u00e5t ett h\u00e5ll. Det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r barnet att f\u00f6ra tillbaka huvudet till motsatt sida d\u00e5 det blir tungt och saknar st\u00f6det av en kudde. Eftersom skallbenen inte \u00e4r slutna leder den ensidiga belastningen till att ena sidan av skallen blir platt och att \u00f6ra och panna p\u00e5 platta sidan blir framskjutna i f\u00f6rh\u00e5llande till motsatt sida. Skallformen blir asymmetrisk. Nackmuskulaturen p\u00e5 ena sidan aktiveras medan den andra sidans muskler inte triggas ig\u00e5ng och leder till svaghet.<\/p>\n\n\n\n

En skallasymmetri ska helst f\u00f6rebyggas och annars tidigt behandlas genom att barnet ligger och belastar den \u201crunda\u201d sidan av huvudet genom positionering. Skallasymmetrin g\u00e5r tillbaka vid mekanisk belastning av icke-platta sidan. Om barnet forts\u00e4tter att belasta enbart en sida kommer skallasymmetrin att \u00f6ka. En barnfysioterapeut kan bed\u00f6ma och f\u00f6lja en skallasymmetri och guida f\u00f6r\u00e4ldrar till att barnet f\u00e5r en god skallform.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Bilder: Assymetrisk skallform, s\u00e5 kallad Plagiocephaly.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Nacken<\/h2>\n\n\n\n

I ett barns utveckling b\u00f6r det f\u00f6rsta man l\u00e4r sig vara att h\u00e5lla huvudet rakt och \u00f6gonen i horisontalplanet. Det sker genom att receptorer i nacken, \u00f6gat och \u00f6rats balansorgan synkroniseras. I magl\u00e4ge lyfter barnet huvudet fr\u00e5n sida till sida, \u00f6gonen r\u00f6r sig f\u00f6re nacken och lyftet aktiverar b\u00e5gg\u00e5ngarna i \u00f6rat. Barnet l\u00e4r sig vrida p\u00e5 huvudet \u00e5t h\u00f6ger och v\u00e4nster och f\u00e5r en stor b\u00e5de passiv och aktiv r\u00f6rlighet i nacken. Barnet belastar kinder och h\u00e4nder, g\u00f6r tyngd\u00f6verf\u00f6ringar, utvecklar f\u00f6rm\u00e5gan att aktivera nackmuskler och p\u00e5b\u00f6rjar utveckling av \u00f6ga-hand koordination. Ganska snart kan barnet h\u00e5lla huvudet rakt och blicka fram\u00e5t. N\u00e4r barn enbart ligger p\u00e5 rygg sker inget av detta och de blir svaga och lutar huvudet. Ena sidan av nacken \u00e4r stark och den andra \u00e4r svag eller inaktiv – barnet \u201chittar inte\u201d hur det ska g\u00f6ra f\u00f6r att komma ig\u00e5ng och aktivera nackmuskeln. Detta liknar inaktivering av \u00f6gonmuskler som inte slutar att skela. Barn som skelar beh\u00f6ver uppgifter f\u00f6r att komma ig\u00e5ng med \u00f6gats muskler. Detsamma g\u00e4ller nacken och det \u00e4r bra att komma ig\u00e5ng under barnets f\u00f6rsta levnadsm\u00e5nad. Barnet ska vid 2-3 m\u00e5naders \u00e5lder ha utvecklat \u201coptisk balansreaktion\u201d (se filmsnutt 2 ) det \u00e4r en samordning av \u00f6gat och nacken som g\u00f6r att barnet h\u00e5ller upp huvudet och \u00f6gonen \u00e4ven om kroppen lutar. Ibland dr\u00f6jer f\u00f6r\u00e4ldrar med att l\u00e4gga barnet p\u00e5 mage tills det \u00e4r 3 m\u00e5nader. N\u00e4r det pl\u00f6tsligt l\u00e4ggs p\u00e5 mage och inte orkar lyfta huvudet protesterar det ofta och b\u00f6rjar gr\u00e5ta. F\u00f6r\u00e4ldrar kan d\u00e5 tycka synd om barnet och tro att n\u00e5got \u00e4r fel, och tar d\u00e4rf\u00f6r upp barnet. Ofta placeras barnet i g\u00e5stol, annan stol eller vagn. Det \u00e4r vanligt att barnet saknar optisk balansreaktion p\u00e5 ena sidan av nacken och h\u00e5ller huvudet lutat \u00e5t ett h\u00e5ll. Ett barn som \u00e4r starkt och kapabelt blir ofta ett n\u00f6jt och glatt barn. Ett barn som \u00e4r svagt blir frustrerad och ledsen. Det fysiska v\u00e4lbefinnandet har en koppling till psykisk h\u00e4lsa redan under sp\u00e4dbarnstiden.<\/p>\n\n\n\n

Vid normal motorisk utveckling kan man f\u00f6rv\u00e4nta dig att<\/h4>\n\n\n\n